Högskoleprovet är ett kunskapstest som hålls två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Syftet med högskoleprovet är att testa lämpligheten för personer som ska söka till universitet eller högskola, varje utbildning har nämligen avsatt ett större antal platser dit antagningen sker på urval av resultatet på högskoleprovet och inte på gymnasiebetygen.
Högskoleprovet tillkom 1977 genom högskolereformen som genomfördes detta år. Från början var det enbart personer över 25 med minst fem års arbetslivserfarenhet men utan gymnasiebehörighet som fick skriva provet. Meningen var att ge personer som inte klarat gymnasiet chansen att vidareutbilda sig. 1991 öppnades högskoleprovet för alla och det blev snabbt ett populärt komplement till gymnasiebetygen. Många skrev provet för att gardera sig ifall gymnasiebetygen skulle vara sämre än förväntat, det blev en väg till önskade utbildningar för personer som hade haft svårigheter att bevisa sina kunskaper i skolmiljö. Dessutom finns det många personer som klarar sig bättre på högskoleprovet än i skolan.Hur som helst är det tiotusentalet personer som skriver högskoleprovet varje år.
Högskoleprovet var som populärast under början av 1990-talet, toppåren skrev ca 130 000 personer högskoleprovet. Detta på grund av två anledningar: dels hade högskoleprovet nyss blivit öppet för alla, dels rådde det lågkonjunktur och många ville vidareutbilda sig medan situationen på arbetsmarknaden var dålig. Siffrorna har sjunkit, under 2000-talet har ca 50-60 000 skrivit provet varje år. Högskoleprovet är fortfarande ett mycket populärt komplement till gymnasiebetygen och det hjälper fortfarande flera tusen blivande studenter på deras väg till en akademisk karriär.
